Jag hoppar över synopsis och planeringsbiten här, men som sagt, planeringen är viktig och du bör studera den noggrant i boken (se inledningen ovan). Synopsis är inte mycket mer att orda om än vad jag redan angivit under definitionen, vi kastar oss istället raskt över de andra bitarna:
Det är här det gäller. Ska du lyckas sälja in din idé till beställaren eller inte? Ditt förslag bör vara rätt omfattande skrivet och ska effektivt täcka in idéerna och syftet med produkten. Här bör du också förmedla varför det hela ska distribueras och produceras som ett interaktivt material och vad detta kommer att tillföra produkten vad gäller möjligheter och annat. Du bör även ha med en noggrann analys om hur marknaden kommer att mottaga din produkt. Sättet du gör ditt förslag på kommer också att påverka hur väl det kommer att mottagas av din beställare, och kan i slutändan vara en viktig anledning till att de accepterar dina idéer.
Boken "Writing for Interactive Medias" beskriver hur ett typiskt förslag kan vara utformat i kapitel 3:
- En titelsida som tilltalar. Viktigt här är att titeln är tilltalande och fastnar i folks medvetande, samtidigt som den ska beskriva vad det hela handlar om.
- Sammanfattning i en mening. Beskriv direkt vad det hela handlar om, helst i en enda slagkraftig mening.
- Premiss. En lite längre ingressliknande beskrivning av hela projektet,
dess mål och syfte. Är det ett spel eller någon annan
form av berättande drama, så beskriver du istället kanske
handlingen. Tänk
t ex på hur texten på baksidan av en videofilm är utformad. Andra saker som därefter bör dyka upp i just dessa varianter av multimedia är berättelsens gång i en mer sammanfattande stil, samt en karaktärsbeskrivning. - Beskrivning av strukturen. Med hjälp av ett flödesdiagram beskriver du hur allt hänger ihop och är sammanlänkat.
- Beskrivning av finesser och speciella funktioner. Är det något speciellt med just din produkt så kan det vara bra att här framhäva det lite tydligare.
- Beskrivning gränssnittet dator - människa. Beskriv hur du ser på den typiska användningen av din produkt. Vad ska användaren göra, vad krävs av honom/henne?
- Beskrivning av en typisk scen. Gör en tydlig beskrivning av steg-för-steg i en typisk scen i din produkt. Visa och peka ut alla funktioner, bilder, medier, färger m.m. som möter användaren och förklara dess syfte.
- Marknadsbedömning. Se till att väl formulera vad som gör att din produkt kommer att fungera på ett tillfredsställande sätt på marknaden. Jämför med konkurrenterna, bevisa vilka som kommer att köpa just din produkt, vad din klient kommer att tjäna o s v…
- Slutligen bör du berätta vilket team av människor du har bakom dig. Dina och deras meriter bör du lista upp. Allt för att övertyga att det är just NI som är bäst på att producera en lösning åt din kund/beställare.
Ditt manus är det som kommer att ligga till grund för storyboardet längre fram. Ett manus påminner rätt mycket om en bok, eller för er som någon gång medverkat i en teaterpjäs, ett scenmanus. Hela historien från början till slut skrivs ut i detalj. Alla dialoger, rumsbeskrivningar, hur medierna dyker upp, vad som händer o s v. Scen för scen.
Skriver du ett manus för ett interaktivt spel eller drama så blir din uppbyggnad av historien väsentlig. När ska huvudpersonerna dyka upp? Vad har de för bakgrund? Vad sägs? I vilken ordning ska saker och ting ske för att åstadkomma den effekt du eftersträvar?
Gör "helt enkelt" en berättelse du själv skulle tycka om att läsa. Var noggrann när du gör det för att vara säker på att historien håller hela vägen. Du kan inte ersätta en dåligt berättad historia med flashiga effekter och funktioner och samtidigt få en hög kvalitet.
Skriver du för en mer traditionell multimedia applikation som t ex en företagspresentation, ett läromedel eller något annat så blir ditt manus lite annorlunda till sin utformning även om grundtanken är den samma.
Här bör du istället beskriva vad som ska presenteras i varje scen. Vad ska användaren se/göra i varje scen. Hur ser bakgrunden ut, vilken musik/ljudeffekt finns? Vilken typ av information ska presenteras, var och framför allt, hur ska den presenteras? Vart kommer man om man klickar här och där?
Manuset blir en sorts genomgång av hela produkten så som det är tänkt att användaren ska gå igenom den. Flödesschemat och storyboardet tar därefter vid.
Flödesschemat eller arkitekturen är en viktig del i ett interaktivt berättande. Just det att användaren i så stor utsträckning kan påverka skeendet och navigeringen gör att det ställs stora krav på en genomtänkt arkitektur med logiska kopplingar mellan de olika noderna ( en nod är ett ställe man flyttar till från ett annat, t ex en ny webbsida, en ny scen, en annan film. De olika noderna är sedan kopplade till varandra i en hierarki).
Det är här du exakt specificerar vilka sidor/scener som hör ihop, vilka underscener som man kan nå från vilka huvudscener, vägen användaren ska ta/kan ta genom din produkt. Man markerar även huruvida användarens vägval är enkelriktat eller om det går att backa tillbaka en eller flera nivåer.
Exakt hur det hela kan se ut beror mycket på vad det är för typ av berättande du tänkt illustrera. Är det en linjär historia där man går från punkt A - Ö eller är det en invecklad historia där användaren navigerar åt alla möjliga håll och kanter? Det kanske till och med är flera parallella handlingar som utvecklas från en gemensam startpunkt.
Exempel på flödesschema:
Ett enkelt linjärt flödesschema där berättelsen går
från punkt A- Ö utan att användaren behöver bekymra
sig om vart han/hon ska härnäst.
Den här formen passar bra till presentationer som t ex ska stå
och snurra i en loop på en mässa eller liknande. Formen är
byggd som en bok där man bara vänder blad, eller som en film
där man inte påverkar händelseförloppet.
 |
Det här är en annan bild där man ger användaren möjlighet att avbryta direkt från introduktionen. Användaren väljer sedan att gå till en menysida där han kan välja spår eller backa tillbaks till inledningen. De båda spåren ger i sin tur möjlighet att backa tillbaks till menyn för att välja ett nytt spår, samt att gå till slutet. Observera att det bara är ett exempel som innefattar 5 sidor. Alla sidor måste specificeras på detta sätt, det duger inte med att säga att del 1 består av 10 sidor, utan att därmed rita upp de 10 sidorna! |
Här börjar nu matrisen bli invecklad.
I detta exempel kan användaren välja tre alternativa spår
som var och en producerar olika slut på det hela. Man kan dessutom
inom de olika alternativen ta alternativa vägar som leder tillbaka
till huvudspåret. När man nått ett slut, kan man välja
nästa huvudspår och så vidare.
Vidare kan man från alla noder nå hjälpsidorna och komma tillbaks.
 |
Slutligen ett exempel hämtat från min egen skiss jag gjorde över en ny webbsajt skapad i Flash. Jag började med en laddningssida med länkar till Macromedia ShockWave för de som saknar det. Om Shockwave redan är installerat är det meningen att sajten ska börja ladda i bakgrunden och användaren kommer till menysidan. Menysidan innehåller tre traditionella val: Arbeten - Privat
- Blandat. Ja, studera skissen själv och se om du kan följa min tråd genom berättelsen. Som du säkert märker har jag inget direkt slut på det hela eftersom det är en webbsajt och inte en CD-ROM. |
Ett storyboard slutligen, är det dokument där allt vävs ihop och som du lämnar över till de som ska arbeta med produktionen av det hela tillsammans med manuset som ger dem en helhetsbild och en känsla för vad det är de ska åstadkomma.
Storyboardet är en blandning mellan bilder och text som tydligt illustrerar varje scen och dess komponenter. Ungefär som en tecknad serie där historien illustreras och kommenteras med text.
Bilden som skisseras är för att ge producenterna en aning om hur scenen ska se ut grafiskt, var för någonstans stolen ska stå i förhållande till bordet t ex. Vilket synfält användaren ska ha när scenen börjar. Vilket musikstycke som hörs i bakgrunden, vilka dialoger som ska in, vilka knappar som ska synas, hur knapparna ska bete sig, vilken film som ska visas på den uppskissade tv-skärmen och så vidare...
Har ni inte tidigare angett vilka typsnitt som ska användas till rubriker, underrubriker, brödtext så bör ni ange det här. Likaså storlek på de olika varianterna, färger och ev texteffekter som ska framträda. Bakgrundsfärger, ljudeffekter och andra händelser som ska ske i den scen som beskrivs. Det behövs inga konstnärliga anlag för skissen, bara så den som är ansvarig för grafiken förstår (tillsammans med manuset) hur resultatet bör se ut.
Ett typiskt sätt att illustrera det hela på är så här:
 |
Det här är ett klassiskt storyboard för enklare beskrivningar av vad som sker i tre olika scener som ligger efter varandra. Användbart när du ska tänka i filmtermer eller för enklare presentationer utan så mycket interaktivitet runt omkring. Skissa hur scenen ser ut i rutorna, markera scenens namn, vilken "kameravinkel" som betraktaren ska få sig till livs, vad som sägs/skrivs i scenen, vilka element som ska vara med o.s.v. |
|
Här har vi då ett mer detaljerat storyboard för den interaktiva presentationen/spelet/berättelsen. Tanken här är att specificera ALLT som förekommer, sker och ska ske i scenen:
|
 |
Storyboard för interaktiva scener som ni kan ladda ned och skriva ut (kräver Acrobat Reader)
Ja, det är inte så mycket mer att orda om i detta läget. Mycket mer finns att säga för den som vill fördjupa sig i den ädla konsten att skriva för interaktiva medier. Läs igenom boken "Writing for Interactive Media". Det är den helt klart värd!
Lycka till!
Peter Häggstrand
© MultiMediaLab, Vƒxjž universitet - Uppdaterad: 2000.01.27 (Peter Häggstrand)