Dramaturgi och Kognition


Ett storyboard ni kan använda för utskrift (PDF)

Föreläsning

Inledning

Människan är en kommunicerande varelse och har nog varit det under större delen av sin existens. Mycket tidigt började vi berätta historier för varandra på ett eller annat sätt, ofta med hjälp av olika tekniker för att öka på dramatiken, vilt viftande armar, varierade röster och ljudeffekter, kanske även rekvisita,
t ex i form av ett spjut för att visa hur man dödade bytet. Allt för att fånga åskådarna och få dem att ta till sig historien man berättade.Senare tillkom musik som ett naturligt inslag och även bilder för att ytterligare förstärka budskapet.



Allt börjar med en idé...


DRAMATURGI ÄR LÄRAN OM DRAMATS teori och formproblem, eller om man så vill, läran om dramatiskt berättande.


Om vi ser på det ur ett mer praktiskt perspektiv så handlar det hela om att fånga åskådarens/användarens intresse.All drama har ett syfte; att skapa en sinnesstämning av något slag hos sin publik. All drama fungerar dessutom i ett samspel mellan dig som författare och din publik, alla antar att saker och ting byggs upp mot ett klimax någon gång under produkten för att därefter tona ut och avslutas. Ditt uppdrag (if you choose to accept it) är nu att lotsa din publik dit, att skapa flödet som bär fram historien. Att skriva en historia är att ge ett löfte!


De sätt man gör det på bestäms uteslutande av de mål man har för sin produkt. Vad vill jag att användaren ska göra med min produkt? Vill jag skapa en känsla av något? Vill jag utbilda, roa eller kanske till och med skrämma? Vilka delar har jag att arbeta med (skådespelare, bilder, ljud) och hur ska jag presentera dem för att bäst nå min önskade effekt?


Manusskrivande handlar inte bara om att skriva ett innehåll och skapa en stämning, vilket är rent författarmässigt, det handlar också mycket om att kunna beskriva hela flödet i produkten. Du har ofta en projektgrupp av människor som var och en ska göra en beskärd del av arbetet och utan ett ordentligt skrivet manus så vet de inte vad det är de ska göra. Varje sekvens, alternativt skeende, bild, ljud och knappar ska beskrivas både vad gäller placering och funktion.
 
Anpassning är nyckel ordet. Du som författare måste kunna anpassa ditt manus till olika ändamål. Du måste vara väl insatt i bild-, film-, ljud- och hypermediaproduktion för att kunna göra budskapet rättvisa. Som om inte det räckte så varierar syftet mycket mer än inom andra medier; en presentation, ett spel, en guide, en användarhjälp, en reklamprodukt, utbildning, träning, simulering o s v. Dessutom tillkommer problemet med distributionen; CD-ROM, DVD, webben, diskett, interaktiv kiosk m.m. Allt det här behöver DU som författare ha i bakhuvudet och ta hänsyn till.


Dramaturgin och manuset är kanske den viktigaste komponenten i en multimediaproduktion. Har man inte ett tydligt mål med sin produkt och dessutom ordentligt tänkt genom innehållet och hur det skall presenteras så kvittar det hur bra materialet och interaktiviteten är. Manuset är det kitt som håller samman din produkt.
Modulen Dramaturgi och Manus pågår under hela projektets gång och genomsyrar allt du arbetar med.
Stressa inte förbi denna viktiga fas i planeringen.


Kognition

Den tekniska utvecklingen har accelererat dom senaste åren. Det har gjort att system som vi använder har blivit oerhört komplicerade. Problemet innan var att man försökte anpassa människan till maskinen. Men det skulle aldrig fungera idag när vi måste ta till oss väldigt mycket information. Vi behöver därför anpassa maskinen till mäniskan. Och för att kunna göra det är det nödvändigt att veta hur människan tänker. det är det som detta avsnitt hadlar om. Titta på faktan i följande avsnitt, uppgifter och dylikt gäller ej er.

Mer information om kognition


Projekt


Inledning

Projektarbetet innebär att ni som studenter under friare former skall utveckla och fördjupa ert kunnande inom de områden som ni arbetat med tidigare under kursen. Det syftar också till att ni skall få erfarenhet av projekt som arbetsform. Datorbaserad multimedia öppnar nya möjligheter för gamla mediaformer. Att smälta samman text, bild, ljud, video och animering i en ny form som medger interaktivitet och nya sätt att strukturera informationen innebär en verklig utmaning och möjligheten att skapa en unik upplevelse för användaren. 

Mer information om projketarbete



Mål



Program & Dokument


Det finns inga speciella program du måste använda till denna kursmodul. Ett vanligt ordbehandlingsprogram räcker. Har du dessutom tillgång till ett program för att skapa flödesschema så underlättar det senare i skrivandet, men det är inget krav. PowerPoint har t ex denna funktion liksom Claris Works (eller AppleWorks som det numera heter). Andra gratisprogram kanske du kan hitta på t ex Download.com (för Mac finns ett gammalt utmärkt program som heter Inspiration).z


Uppgifter


Uppgiften är till att börja med genomläsning av litteraturen för att kunna arbeta effektivt under de övriga modulerna (se vidare under läsanvisningar). Du kommer inte behöva lämna in en separat uppgift för denna modul, utan arbetet och redovisningen sker kontinuerligt under projektets gång. Mer information får du från de övriga modulansvariga samt under rubriken "gruppuppgift".


Redovisning


Ingen redovisning för det här ämnet. Delarna kommer istället att ingå i andra moment längre fram. Observera att Dramaturgi och Manus ingår i tentan och att boken "Writing for Interactive Media" är obligatorisk.



Litteratur


Läsanvisningar
"Writing for Interactive Media, -the complete guide"
av Jon Samsel & Darryl Wimberley, Allworth Press (1998) ISBN 1-58115-005-9


Vad gäller manus biten så är hela boken en god hjälp. Läs den gärna ända från början för att få totalgreppet. Börja med del 1, kapitel 1, rubrikerna "Understand your audience", "Define your objective". Kapitlet tar också upp flödesschema. Resten av kapitel 1 samt kapitel 2 hör mer till interaktiviteten och hypermedia som ni återkommer till senare under kursen. Läs dock igenom kapitel 1 och 2 redan nu då de är till hjälp i ert planerande för projektet. Framför allt får ni här hjälp med organiseringen av alla noder och tänkbara scener som ska kopplas ihop. Kapitel 3 tar upp viktiga bitar kring utformandet av dokument.


Författarna tar upp Dramaturgi som en röd tråd under hela del 2. Särskilt i kapitel 4, 5 och 6 (Missa inte att läsa under rubriken "Show, don't tell"). I stort sett hela del 2 (kap 4 -10) är viktiga och ger er bra grund att stå på. Del 2 och 3 går mer in på djupet i manusskrivandet och del 4 behandlar andra sätt att skriva för multimedia annat än traditionella spel och presentationer. Del 3 kan läsas mer extensivt.
I Del 4, kapitel 17 tas vissa aspekter kring att skriva för utbildnings/företags produktioner. Läs igenom det också. Resten av del 4 får ses som fördjupning för den som vill lära sig mer.


Bredvidläsningslitteratur


"Theoretical Foundations of Multimedia"
av Robert S. Tannenbaum W. H. Freeman / Computer Science Press, 1998,
ISBN 0716783215
Kapitel 1.2.1 - 1.2.3 tar upp dramats historia.

"Att skriva manus för interaktiva medier"
av Beata Wiman Studentlitteratur, 1999, ISBN 91-44-01255-1

Det är svårt att hitta material som beskriver drama för just multimedia, men de generella tankar som finns kring dramaturgin är applicerbara även här. Gå till biblioteket och leta efter drama- och dramaturgi litteratur.

Mer kött på benen hittar ni under länkarna längre ned.

Länkar


Gamla Föreläsningar:
Dramaturgi och manus Del 1 (25/1-01)
Dramaturgi och manus, Storyboard, Del 2 (30/1-01)

Föreläsning 1som Powerpointfil
Föreläsningen som webbaserad powerpoint

Föreläsning 2 som Powerpoint
Föreläsning 2 som webbaserad powerpoint

Övrigt:
http://home.earthlink.net/~atomic_rom/contents.htm är en nätutbildning i konsten att skriva för Multimedia.

http://www.vcu.edu/artweb/playwriting/är en samling med olika seminarier inom berättarkonsten. Mycket att hämta här för den som vill fördjupa sig.

http://www.webbpennan.com/ : En sida om skrivandet på webben, hur folk läser.

http://www.communicator.com/writfilm.html är en samling med bra länkar inom allt som har med skrivande (främst för film) att skaffa.

 

Multimedia och Internet

Skolverket innehåller en hel del matnyttig information, bl.a. Svenska skoldatanätet med Ett smultronställe för Internetblåbär och Multimediabyrån

Jonas webresurs

Webdesignskolan

Sök även själv information på WWW. Utgå t.ex. från bibliotekets lista över sökmotorer.


© MultiMediaLab, Växjö universitet - Uppdaterad: 5 March, 2002 (Anders Gerestrand )